Waldorfbloggen

En blogg om aktuella skolfrågor ur ett waldorfpedagogiskt perspektiv

October 19, 2012
by admin
0 comments

Det finns ännu ingen diagnos för lapptäcks-hjärnor

den finska läkartidningen Lääkäri publicerades nyligen en kolumn av Perttu Lindsberg, professor i tillämpad neurologi vid Helsingfors Universitet och avdelningsläkare på den neurologiska kliniken vid Helsingfors Universitetssjukhus.
Vi återger här kolumnen i sin helhet i svensk översättning.

Ett bekant scenario: jag möter en patient, strax över 20 år, som kommer till min mottagning för att han misstänker sig ha diagnosen ADHD. Studierna fungerar inte, det är motigt med relationer och att styra och organisera livet går över huvudtaget inte. Intelligensen är på toppnivå, patienten uttrycker sig väl, men kan inte alls koncentrera sig eller disciplinera sin tidsanvändning. Patienten har varit inskriven på universitetet i flera år, men tiden går åt att nätsurfa  - precis som hela ungdomen.
Håller nätungdomarna på att texta (näppäilevätkö=trycka på tangenter)) sina utvecklande, formbara hjärnor bort från förmågan att lära sig uppfatta större saksammanhang, från kreativt skrivande och från förmågan att behärska ett levande liv? Våra plastiska hjärnor formar sig efter den fragmentariska intrycksvärlden och vänjer sig vid att reagera på flera samtidiga intryck, att ständigt utforska ny information under en ny länk. Pekaren flyttar sig inte lugnt, det hoppar och skuttar. Hur skulle man kunna skapa sig en större bild över ett sammanhang eller t.ex. genomföra en självständig textproduktion? Att lära sig ta fram information har ersatt förinnerligandet av kunskap. I långa loppet passiviseras och splittras kunskapshanteringen i hjärnan.
Även det som vi inte gör under den tid som vi använder på nätet får neurologiska följder. I sin bok ”De ytliga- vad internet gör med våra hjärnor” konstaterar Nicholas Carr: ” När den tid som vi tillbringar på nätet tas från läsning av böcker, när sms-andet tas från formulering av meningar och kapitel, när skuttandet mellan länkar tas från stilla reflektion och funderande, då försvagas de kretsar i hjärnan som underhåller gamla intellektuella förmågor – och till sist slutar de att fungera.” Medieföretagen har redan uppfattat den försämrade koncentrationsförmågan hos sina konsumenter och skapar produkter som kräver allt kortare koncentrationssträckor.
Minnet utgör till stor utsträckning grunden till den traditionella intelligensen. Behärskning av större saksammanhang skapar det laterala tänkandet med sina nyskapande insikter. Psykologen Betty Sparrow från universitetet i Columbia publicerade nyligen i Science sin undersökning kring associationer när man behöver ta fram faktakunskap. Testdeltagarnas första association vid brist på svar var inte att fundera vidare kring ämnet för frågan, utan ”var finns den närmaste nätuppkopplingen”.
Utvecklandet av sådana förmågor som kritiskt och analytiskt tänkande måste ske i faktakontext. Du kan inte alltid googla fram faktakunskaper, när de borde finnas på ens alldeles egen ”hårddisk”. Annars växer hjärnan in i en symbios med datorns sökmotor, minnet placeras ut på nätet.
Det är mycket lättare att forska kring följderna av den lilla magnetiska strålning hos en mobil eller dataskärm på oss än kring vad en långvarig användning av nätinnehållet gör med vår hjärnfysiologi. För att inte tala om långtgående inverkan på det sociala, emotionella eller inlärningsområdet. Finns det då något bevis på denna inverkan? Vid universitetet i California undersöktes erfarna nätanvändare och nybörjare under nätanvändning genom en magnetscreening.  De erfarna hade ”trimmat” sin dorsolaterala prefrontalcortex till det yttersta, medan samma område hos ”noviserna” var lugnt och stilla. Redan en nättimme per dag framkallade dock förändringar i de sistnämnas hjärnor efter en veckas tid. Hur blir det med hjärnan under en massiv påverkan? Din hjärna formas av nätet – din egen ”hårddisk” blir en sökmotor.
Man behöver inte vara en filolog (språkfilosof) för att förstå att mänsklighetens holistiska förmåga vävs in i läsförmågan. Det finns cirka 774 miljoner vuxna analfabeter i världen. Håller de unga i informationssamhället samtidigt att ”knappa” åt sig lapptäckshjärnor?
Av Finlands unga fick 26%  utmärkta resultat i noggrann läsning i Pisa-undersökningen år 2000. 2009 var siffran bara 16%. Genom att enbart ytligt ögna sig igenom stora mängder text försämras den noggranna läsförmågan. Som neurolog oroar jag mig också över att det nya lässättet överförs till andra mänskliga livsområden.
För de unga som fastnat i nätet, som lider av studiesvårigheter, för de som tappat sin dygnsrytm och sin förmåga att styra sitt liv och klara mänskliga relationer har neurologen ingen medicinering att ge.  Min patient anmälde sig därmed till en ”särskild terapi” : en kurs i lästeknik. För att komma i gång.

October 19, 2012
by admin
0 comments

Bra att svart-vit debatt blir mer nyanserad

I Svenska Dagbladet kommer två olika forskare, Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet och Hugo Lagercrantz till tals om hur de ser på den ökade användningen av surfplattor bland små barn:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sa-paverkas-barnen-av-surfplattorna_7593632.svd

De två forskarnas bidrag är välbehövligt i en debatt som tenderar att handla om för och emot istället för hur. Läsplattor och andra lättillgängliga IT-verktyg har sin självklara plats hos barn och ungdomar, men kanske inte i alla åldrar och i alla sammanhang. Från forskningen får vi inga entydiga svar men dock en hel del värdefulla aspekter.

Läs även mer här på bloggen:

http://waldorfbloggen.blogspot.se/2012/10/forskningsoversikt-visar-samband-mellan.html

http://waldorfbloggen.blogspot.se/2012/10/kartlagd-koppling-mellan-skarmtid-och.html

http://waldorfbloggen.blogspot.se/2012/10/skarmtid-max-2-tim-per-dag-for.html

http://waldorfbloggen.blogspot.se/2012/10/ingen-skarmtid-fore-tre-ars-alder-menar.html

October 16, 2012
by admin
0 comments

Kartlagd koppling mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande hos 10-12 åringar

I en studie av 10-12 åringar på Island testade svenska och isländska forskare hypotesen att barn med omfattande skärmtid mådde sämre än de med färre timmar. Forskarna menar att det krävs mer forskning för att ytterligare klargöra ett tydligt orsakssamband men att det i och med studien finns mycket som pekar på att graden av ohälsa har en direkt korrelation till antalet timmar framför skärmen.


http://eurpub.oxfordjournals.org/content/early/2012/08/08/eurpub.cks102.abstract

October 15, 2012
by admin
0 comments

Skärmtid: max 2 tim per dag för förskolebarn säger amerikanska barnläkare

Här ytterligare information gällande små barns skärmtid. Rekommendationer från amerikanska barnläkare i AAP (American Association of Pediatrics) är maximalt två timmar per dag för barn i förskoleåldern:

http://www.news-medical.net/news/20101028/2463/Swedish.aspx

Slutsatserna drogs efter studier på över 9000 förskolebarn

En sammanställning från Centrum för Folkhälsa, Stockholms läns landsting ger för övrigt bra råd för små barns fysiska aktivitet:

http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Fysisk%20aktivitet/Små%20barns%20fysiska%20aktivitet.pdf



October 11, 2012
by admin
0 comments

Ingen skärmtid före tre års ålder menar brittisk forskare

Den norska tidningen Aftonposten berättar om en intressant brittisk studie studie som publicerats i dagarna. Enligt forskarna bör barn före tre års ålder överhuvudtaget inte ha någon skärmtid. Anledningen till detta är såväl att det håller tillbaka den fysiska utvecklingen men även att det påverkar hjärnans utveckling negativt.
Det är psykologen Aric Sigman som genomfört studien bland engelska barn. I genomsnitt tillbringar en brittisk tonåring sex timmar om dagen framför en bildskärm, i USA är motsvarande siffra 8 timmar. Det finns dock en ökad risk efter bara 1-2 timmar menar Sigman och pekar på den galopperande viktökningen bland barn samt ökad förekomst av hjärtproblem.

För små barn under 3 år är det viktigaste för hjärnans utveckling samspelet med föräldrarna och omgivningen.

Amerikanska forskare har slagit fast att media i “bakgrunden eller i förgrunden” inte har någon positiv verkan för barn under 2 år, men däremot ett klart negativt inflytande. Det kanadensiska barnläkarsällskapet menar att inga barn bör ha en bildskärm i sovrummet.

Sigman menar att myndigheter bör utfärda rekommendationer om att skärmanvändning inte bör förekomma för barn under 3 år och sedan stiga till max 2 timmar per dag upp till 16 års ålder.

Här en länk till artikeln i Aftonposten:
http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/Hvor-mye-TV-bor-egentlig-barna-se-7012578.html

och här en länk till studien (som dock måste köpas om man vill läsa den i sin helhet)

http://adc.bmj.com/content/early/2012/09/04/archdischild-2012-302196.short?g=w_adc_ahead_tab

Sigmans resultat är dock omdiskuterade, vilket bland annat framgår av en artikel i The Guardian:

http://www.guardian.co.uk/society/2012/oct/09/ban-under-threes-watching-television

October 9, 2012
by admin
1 Comment

Folkpartiets svar om Waldorflärarhögskolan

Följande svar erhöll en engagerad förälder från Folkpartiet:

“Waldorfskolorna har en relativt lång tradition i Sverige och vi vill att de skall få finnas kvar. Men att det finns en konflikt vad gäller vetenskaplighet och att lösningen med ett undantag kanske inte är det bästa på lång sikt. Att de förhoppningsvis kan få till stånd ett nytt samarbete med ett lärosäte om de anpassar utbildningen till de akademiska krav som gäller för högre utbildning.
Det kan vara mer rimligt att ge studiestöd eftersom det finns en lång rad av “icke-reguljära” utbildningar som är studiestödsberättigade, det enda kravet är att utbildningarna skall vara under någon slags statlig tillsyn. De två mindre utbildningsanordnare för Waldorflärare som finns i Göteborgstrakten har också studiestödsberättigade studenter men själva utbildningen finansieras inte av staten. Det är därför logiskt att göra på samma sätt för WLH, dvs studiestöd men inte annan finansiering. Och motsvarande konstruktioner finns på andra utbildningar t ex Kiropraktorhögskolan.
För till fället bereder vi frågan. Vi kan inte ge något svar på när det blir löst men vi gör allt vi kan för att lösa det på det bästa sättet.
Med vänliga hälsningar Natalia Rylander politisk sekreterare (FP)”


Vi har bett Caroline Bratt, rektor vid Waldorflärarhögskolan att kommentera Folkpartiets svar:

Kommentar till Natalia Rylanders (fp) brev.
Jag har tagit del av den politiska sekreteraren Natalia Rylanders svar (9/10-12) på ett av alla de brev som sänts till Folkpartiets representanter med anledning av WLH:s nedläggningshot och som en konsekvens av det även hotet mot waldorfförskolor och waldorfskolor. Här följer några kommentarer till hennes svar:
Ja, waldorfpedagogiken är det alternativ som har varit livskraftigast bland pedagogiska alternativ i Sverige. Och ja, den hundraåriga och livskraftiga waldorfpedagogiken bygger på Steiners tankar. Nu är det hög tid att waldorfpedagogiken lyfts in i ett akademiskt sammanhang för att beforskas, prövas och därigenom bidra till den pedagogiska utvecklingen. Det är också dags att låta ord som mångfald och valfrihet bli till handling och inte bara kosmetisk retorik.
Rylander skriver att ”det finns en konflikt vad gäller vetenskaplighet och att lösningen med ett undantag kanske inte är det bästa på lång sikt”. Detta är ett intressant påstående som troligen bygger på tolkningar av det beslut som Stockholms universitet (SU) fattade om att lägga ned utbildningarna med waldorfpedagogisk inriktning. Jag uppfattar inte att Rylanders uttalande bygger på någon närmare granskning eller efterforskning i frågan. Man kan naturligtvis ha olika uppfattningar om sakfrågan – men det måste finnas ett visst mått av efterforskning att grunda uppfattningen och uttalandet på. Och i det ingår väl att man förhör sig med alla inblandade parter? Det tyska vetenskapsrådet har godkänt waldorfpedagogiska utbildningar. NOKUT, den norska motsvarigheten till Högskoleverket, har godkänt utbildningar i waldorfpedagogik. Detta bör man ha i åtanke när man läser följande, som SU skrev i samband med sitt beslut:
”Med utgångspunkt i de inskickade förslagen till kursplaner och medföljande litteraturlistor samt de studiehandledningar för motsvarande kurser som finns tillgängliga på RSH:s hemsida gör vi bedömningen, att den litteratur och det ämnesteoretiska innehåll som finns i de nu ej godkända kursplanerna speglar det som RSH anser centralt i utbildningen till lärare med Waldorfinriktning. Detta medför att det enligt vår bedömning inte kan vara möjligt att ändra de föreslagna kursplanernas innehåll och litteratur på ett så avgörande sätt att dessa skulle kunna godkännas samtidigt som det som specifikt karakteriserar utbildningen inom Waldorfinriktningen behålls.” (ur kallelsen till lärarutbildningsnämndens möte 18/7 2008)
Läs gärna detta noga och en andra gång. Det som är konsekvensen av den sista meningen är nämligen att man säger att det troligen inte är möjligt att bedriva utbildningar med waldorfpedagogisk inriktning i ett akademiskt sammanhang. Man kan fråga sig hur detta uttalande förhåller sig till den tyska och den norska situationen. Är de tyska och norska instanserna helt enkelt på en vetenskapligt mycket lägre nivå en SU?
Frågan om undantag, som Rylander nämner, kan tacklas på olika sätt. I Norge och Finland har man liksom i Sverige speciallagstiftning om waldorflärarutbildningarna. Det är lagstiftarens sätt att garantera medborgarna att det finns olika pedagogiska former att välja mellan. En rätt som det offentliga Sverige har bejakat bland annat genom att skriva på Lissabonfördraget och genom friskolereformen. Det är att garantera mångfald. Olikhet låter sig inte stöpas i samma form. Valfrihet förutsätter att det finns ”olika”.
Och nu till frågan om studiestöd och de andra nämnda utbildningsanordnarna. Ja, det finns två utbildningsanordnare med rätt till studiemedel. Waldorfakademin har elva studenter och bedriver en utbildning som ifrågasätts av Waldorfskolefederationen. Rudolf Steinerhögskolan i Järna har ingen lärarutbildning. En anledning till att dessa utbildningsanordnare har problem att göra det de egentligen hade tänkt göra är att det inte finns en fungerande finansiering.
WLH har trots sina 260 studenter och inte ekonomisk möjlighet att bedriva utbildning av det slag som regeringen själv har accepterat i lag- och förordningstext. WLH är den enda utbildningsanordnare som har ett universitet som står i beredskap att samarbeta kring utbildningarna. Det är det tyska universitet Alanus University. Detta borde vara något att ta vara på – ett bidrag till pedagogisk utveckling och mångfald!
En lärarutbildning är inte samma sak som en kiropraktorutbildning.
Det är oroväckande att höra att man arbetar med frågan kring waldorfförskollärar- och waldorflärarutbildningar om Rylanders kunskap i frågan är representativ för det sakunderlag man ska bygga ett regeringsbeslut på.
Waldorfförskolor och waldorfskolor är offentligt finansierade. De behöver välutbildade waldorfpedagoger. WLH kan utbilda dem. Våra utbildningar är godkända och vi menar att de därför bör vara offentligt finansierade.
9/10 2012
Caroline Bratt
Rektor, WLH

October 9, 2012
by admin
0 comments

Största empiriska studien om waldorfelever nu publicerad

Den största empiriska studien över waldorfelevers- och föräldrars erfarenhet av skolgången publicerades för några dagar sedan. Studien leddes av Dr. Heiner Barz, professor vid Heinrich-Heine Universitetet i Düsseldorf, Dr. Sylvia Liebenwein från samma universitet samt Dr. Dirk Randoll vid Alanus Hochschule. Det övergripande ansvaret hade Dr. Andreas Schleicher som är ställföreträdande direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och bland annat ansvarig för PISA-undersökningarna. Studien genomfördes i Tyskland 2009-2011 och omfattade över 800 elever som genom frågeformulär besvarade olika frågor samt över 50 djupintervjuer med elever och föräldrar. Eleverna gick i klasserna 9-13 i sex olika förbundsländer. Genom föreliggande data från allmänna skolor i Tyskland fanns ett adekvat jämförelsematerial som gör studien unik i sitt slag.
Glädje att lära sig och tillfredsställelse med skolan
Vid påståendet ”Att lära mig något i skolan skapar glädje” svarar 79,4% av waldorfeleverna ja, för det allmänna skolväsendet var motsvarande siffra 67,2%. Vid påståendet ”Det som vi gör i undervisningen är oftast intressant” svarar waldorfeleverna ja med 78,6%, i det allmänna skolväsendet var siffran 54,5%. Waldorfeleverna anser också sin skola vara mer inbjudande och vänlig (85,4% mot 60%).
Förhållandet till lärarna
64,8% av waldorfeleverna håller med om påståendet ”Våra lärare intresserar sig för varje elevs framsteg” jämfört med det allmänna skolväsendets 30,5%. Ett liknande förhållande gäller för påståendet ” Våra lärare ger oss möjlighet att uttrycka vår mening” av (83,3% mot 48%) samt ”Våra lärare gör undervisningen intressant och spännande” med 50,4% resp.23,3%.
Självförtroende
Waldorfeleverna visar också en på en högre grad av självförtroende. 83,9% av waldorfeleverna svarar ja till påståendet ” Jag har fått veta av skolan att jag har starka sidor”, en motsvarande siffra redovisas för påståendet ” Jag är övertygad om att jag kan prestera bra resultat vid prov”.
Ångest och stress
Waldorfeleverna visar en betydligt lägre grad av stress- och ångestfenomen, t.ex svarar 11,7% av eleverna att de lider av sömnsvårigheter pga. skolstress, för det allmänna skolväsendet var motsvarande siffra 17%.
Kulturell bildning
Waldorfeleverna upplever i högre grad att det konstnärliga och kulturella uppmuntras i skolan och de deltar i betydligt högre grad i sådana aktiviteter utanför skoltiden.
Vilka elever går i waldorfskola?
Studiens sociologiska del visar att eleverna i hög grad redan gått i annan skola innan de kommer till waldorfskolan, att de i högre grad lever familjer med separerade föräldrar och att dessa främst tillhör den välutbildade medelklassen.
Elevernas värderingar ligger också nära en mer bildad samhällsklass, t.ex. svarar endast 32,4% det är viktigt att ”Respektera lag och ordning”, i en motsvarande studie för ungdomar i hela Tyskland var siffran 59,2%. För värden som mer betonar den materialistiska sidan av livet är siffrorna mellan grupperna däremot jämförbara.
Förhållandet till antroposofin
65,5% av eleverna säger ja till påståendet ” Jag känner till idéerna som finns bakom min skolas pedagogik”, vid närmare efterfrågan kan eleverna dock oftast inte säga mer än namnet Rudolf Steiner.
Studien tar också upp problem och kritiska frågor som lyfts fram av eleverna. Dit hör bland annat:
  •       den långa klasslärartiden (upp till 8 år)
  •            frågan om återkoppling och krav på prestation
  •            den ofta abrupta övergången från klasslärarstadiet till högstadiet (tyska Oberstufe från årskurs 9)
  •           den relativt höga andel som inte känner sig utmanade kunskapsmässigt och bristen på differentiering i undervisningen

Dr. Andreas Schleicher beskriver i förordet att samhället behöver en skola som rustar eleverna för den verklighet som dagens samhälle utgör. Idag kan kunskapen som ges i skolan aldrig vara tillräcklig för ett helt yrkesliv. Skolan måste ge eleverna förmåga att ta ansvar för det egna fortsatta lärandet och lägga grunderna för en kontinuerlig förändringsvilja. ”Det som räknas idag är ett livslångt lärande, motivation och förmåga att utifrån sin egen horisont utvecklas i takt med förändringarna i samhället och arbetslivet” skriver Schleicher.  Istället för ett rent analytiskt förfarande som leder till rutinmässiga problemlösningar krävs ämnesövergripande syntetisering av olika kunskaper där sambandet kanske inte är helt uppenbart från början. Därtill finns ett växande behov av social intelligens, emotional trygghet och entreprenörsanda.
Schleicher konstaterar: ”Den genomförda undersökningen visar att waldorfskoleeleverna är bra förberedda för den framtid som väntar dem”. Han betonar särskilt elevernas lust och glädje att lära sig och deras förmåga till självständigt lärande som är nyckelfaktorer för att komma tillrätta i en värld som vi ännu inte vet hur den kommer att gestaltas.
Schleicher menar också att studien visar att det som PISA-studien kommit fram till som framgångsfaktorer för ett modernt utbildningssystem till stor del redan praktiseras i waldorfskolorna sedan snart 100 år.

Studien finns nu i sin helhet i bokform: Bildungserfahrungen an Waldorfschulen – Empirische Studie zu Schulqualität und Lernerfahrungen, Barz, Liebenwein, Randoll. Springer VS, Wiesbanden 2012.